Den 3–5 oktober höll föreningen Genesis sin årskonferens i pingstkyrkan i Örebro. Genesis är en svensk ideell kristen förening som försvarar och sprider det som den uppfattar som den bibliska skapelsetron. På hemsidan nämner man tre mål med verksamheten – att Gud ska bli ärad, att människor ska bli frälsta och att det evolutionistiska tankesystemet i sanningens namn ska motverkas:

”Föreningen Genesis har som högsta önskan att vår verksamhet ska leda till de allmänt kristna målen om Guds ära och om att människor ska komma till tro på Kristus. Vi gör detta genom att fokusera på skapelsefrågan.

Med detta menar vi att vi sätter evangeliet om Kristus i sitt historiska perspektiv med skapelse, syndafall och syndaflod. Vi poängterar nogsamt att skapelsefrågan inte ska ses som en konkurrent till evangeliet, utan som en grund för evangeliet om Jesus Kristus.

Vår satsning på skapelsefrågan har ett tredje syfte vid sidan av Guds ära och människors frälsning. Vi menar att sanning har ett egenvärde. Dagens evolutionistiska tankesystem som genomsyrar media, utbildning och litteratur är en av historiens största villfarelser, och därför har föreningen Genesis tagit som sin uppgift att bekämpa denna. För att uppfylla vårt syfte stöder vi oss på både Bibeln och vetenskapen och menar att de båda kunskapskällorna står i harmoni med varandra.”

Från Genesis hemsida

Temat för årskonferensen var ”Grundläggande skapelsetro”. Tore Jungerstam, doktorand inom gammaltestamentlig exegetik, höll ett föredrag om Bibelns skapelseberättelse ur ett litterärt perspektiv med en jämförelse av andra forntida skapelsetexter. Föreningens ordförande Göran Schmidt, civilingenjör från Göteborg, medverkade med två föredrag om skapelsetrons grunder och predikade även i pingstförsamlingens söndagsgudstjänst. Anders Gärdeborn talade över det intellektuellt utmanande ämnet Varför finns det något istället för ingenting?

Intervju med Göran Schmidt

Jag fick en kort intervju med Schmidt i minglet efter söndagsgudstjänsten:

Du nämnde i predikan att tro på skapelsen får konsekvenser för vår bibelsyn och för vår syn på människovärdet och gudsbild. Kan du säga något mer om det?

Ja, när man säger att Gud är skaparen så kan ju kristna mena väldigt olika saker. En del kristna menar att Gud skapade världen genom naturliga processer, naturens lagar, slump och så vidare. Och sen så lät Gud i stort sett världen skapa sig själv. Han vakade bara över att mutationerna blev bra till slut. Det gör något med Gudsbilden och Gud blir på något sätt överflödig, därför att det inte finns något sätt att påvisa Gud. Men enligt kristna som är teistiska evolutionister är Gud så diskret så att han i princip kan finnas dold där bakom. Man kan alltså ta miste på om Gud finns. Men det här är ett problem därför att i Romarbrevet står det väldigt tydligt att människor som inte erkänner Guds existens är utan ursäkt. Det är oursäktligt att inte inse Gud. Men på något sätt gör teistiska evolutionister de här personerna lite ”ursäktliga” därför att skapelsen inte vittnar om skaparen på det sättet. Men i Bibeln så är det väldigt uppenbart att Gud är stolt över sitt verk. Han är glad, han är tacksam, han vill få ära för sitt verk! Och därför så är vi väldigt angelägna om att visa att Guds fingeravtryck är synliga överallt i hans skapelse.

Men evolutionen är väl helt osannolik utan en Gud? Alltså, om det har förekommit en evolution så är den väl helt osannolik utan en Gud?

Ja, det är den ju. Om vi hade sett att evolutionen hade trovärdiga mekanismer, om vi hade sett att mutationer verkligen skapar nya egenskaper, om vi hade sett att naturligt urval verkligen är så effektivt, om fossilens mönster verkligen hade visat på en gradvis evolution – i så fall hade vi också varit teistiska evolutionister. Anledningen till att vi är så pass radikala är att vi ser att evolutionen inte funkar. Och då återstår egentligen bara alternativet, en direkt skapelse.

Du nämnde [i predikan] att kristna ungdomar som får lära sig om teistisk evolution så småningom kommer fram till att evolutionen fungerar lika bra utan Gud. Men det gör den väl inte?

Nej, det gör det inte, men de kommer att leva i den föreställningen. Och det finns undersökningar som visar det tydligt. Det finns dessutom någonting som kallas för söndagsskolssyndromet. Man har gjort undersökningar med ungdomar som har vuxit upp i kyrkan och som har gått i söndagsskola. Och så har man intervjuat även ungdomar som inte har gått i söndagsskola. Det visar sig att de som har gått i söndagsskola och fått del av den undervisningen har i mycket högre grad lämnat tron på Gud. Och man har mycket mer liberala värderingar än ungdomar som inte har gått i söndagsskola. Och så funderar man över vad det kan bero på, att söndagsskolsundervisningen i de flesta kyrkor i USA har en rakt motsatt effekt än man förväntade sig och skulle hoppas. Då landar det väldigt mycket i att när vi har undervisning för våra barn och ungdomar så tar vi inte upp frågorna med tro och vetenskap. Utan vi ägnar oss bara åt tro, åt Bibelns berättelser om Jesus.  Man får höra att Gud har skapat världen och allt det där, men sen så kommer man till skolan på måndag och där får man höra en helt annan berättelse. Och den förankrar man i verkligheten genom att man lyfter fram evidens som pekar på evolution och på enorma tidsrymder och så vidare. Så att den ena berättelsen förankras i verkligheten och i fakta och i logik. Den andra flyter omkring i något subjektivt religiöst. Och i valet mellan de här två världsbilderna så är det ingen tvekan. Unga människor längtar efter den sanna bilden av verkligheten, inte den religiösa bilden.

Hur skulle du vilja att skolorna tog sig an den här frågan, om du fick önska?

I närtid skulle jag önska att Sveriges elever också fick ta del av evolutionskritik. För det första den sorts kritik mot darwinismen som lyfts fram av många evolutionsbiologer idag. Nämligen att mutationerna utifrån inte funkar. Men sen även annan typ av kritik, till exempel att det inte finns någon känd mekanism som kan skapa information från kaos. Hela evolutionen bygger på att levande varelser ploppade upp med gigabytes av information. Och det finns inte en antydan ens till en mekanism som kan förklara hur meningsfull information kan uppstå av sig själv genom naturlagar eller slump. Tvärtom bryts de ner av de processerna. Att mutationer praktiskt taget alltid förstör arvsmassan är något som alla vet, det är därför tandläkaren går och gömmer sig bakom en dörr varje gång man trycker på röntgenknappen. Man vill inte utsätta sig för strålning för att de orsakar mutationer. Samtidigt är det den grundläggande mekanismen för hela evolutionen. Evidensen för det är noll. Det borde Sveriges elever kunna få höra, men det får de inte. Den lärare som idag skulle lyfta fram detta under ett besök av Skolinspektionen – där skulle en rektor får problem och skolan kan dömas till vite på hundratusentals kronor. Sån är verkligheten idag.

Och det är väl så att man inte ens får ta upp det på livskunskapen?

Nej, inte i livskunskap heller. I religionskunskap finns det  intressanta. Där står det faktiskt i läroplanen att frågan om skapelse-evolution bör diskuteras. Kan diskuteras, bör diskuteras. Så där finns det ju möjligheter. Men även där tror jag att Skolinspektionen förväntar sig att man inte ger någon naturvetenskaplig kritik av evolutionen, utan i så fall bara religiöst motiverad. Kristna gymnasieskolor vågar inte kalla mig längre, på grund av just riskerna med Skolinspektionen. Men däremot sekulära gymnasieskolor kallar mig. Och de tycker det är utmärkt, och de är motiverade utifrån läroplanen. Och de har inte ögonen på sig på samma sätt. Så de känner en annan frihet att kunna göra det.

Du nämnde [i predikan] en jämförelse med hur Jesus gjorde vatten till vin, och att det var karakteristiskt för Guds sätt att skapa.

Ja, man kan säga så här: När Gud gjorde ett under, när Jesus gjorde vatten till vin, så hände i ett ögonblick det som enligt naturliga processer, och så som vi är vana att tänka, skulle ha tagit många år. Så när Gud gör ett under så bär det alltid en illusion av tid. Det bär ett sken av tid, men det är inte det egentligen. Och på samma sätt som när Jesus förvandlade vatten till vin bara så där, om man har tro tillräckligt som kristen för att tro att det verkligen skedde, då bör man rimligen kunna tänka sig att han hade möjlighet att tala liv i en gräshoppa.

Boktips

För den som vill sätta sig in mer i frågan om hur man som kristen kan se på evolutionsteorin rekommenderas antologin ”Fyra kristna diskuterar skapelse och evolution” utgiven på Apologia förlag. Här företräder fyra bibeltroende kristna fyra olika perspektiv på ursprungsfrågorna. Ovan nämnde Göran Schmidt representerar ungjordskreationism, Krister Renard gammaljordskreationism, Sebastian Ibsted ID-vänlig (Intelligent design) teistisk evolution och Lars Gunther teistisk evolution. En väldigt förenklad beskrivning är ett spektrum där Schmidt finns på ena kanten med en bokstavlig tolkning av bibelns skapelseberättelse och tron på en ung jord, och med Gunther på den motsatta med tron att evolutionen har ägt rum på det sätt som vanligtvis läggs fram, men  styrd av Gud. De övriga två befinner sig på positioner däremellan.

En personlig reflektion

Jag är humanist och inte naturvetare. Men trots viss brist på engagemang för de naturvetenskapliga ämnena har jag funnit frågorna om skapelse och evolution mycket fängslande. De befinner sig ju också i gränslandet mellan vetenskap, filosofi och teologi. Till min besvikelse har jag ofta mött en överslätande, nästan lite nedlåtande inställning, till den här diskussionen. Som att det vore lite pinsamt att diskutera frågorna. ”Det viktiga är att Gud har skapat världen, inte hur det gick till” brukar man säga – och det ligger viss sanning i det, men inte sällan framförs det på ett sätt som lägger lock på diskussionen. Och jag kan inte hålla med om att det inte spelar någon roll alls hur det gick till. Det är väl tvärtom en ytterligt intressant och meningsfull fråga för en kristen? Det påverkar till exempel vår syn på den tidiga bibliska historien om vi betraktar de första gammaltestamentliga berättelserna som mytologiska, och vi ställs inför frågan om var i händelseförloppet Bibeln börjar behandla historiska personer. Om evolutionsteorin är sann tål den att ifrågasättas – och likadant är det förstås med alternativa förklaringar. Låt din nyfikenhet blomma ut, ta itu med frågorna – och oavsett vad du landar i kommer du att lära dig något och få fascineras av perspektiv som sträcker sig långt bak i tiden och långt ut i universum.

Annette Westöö