Artikeln av David Termén publicerades i Kristen Livsgrund nr 3, september 2021.
(Luk. 5:27-32)
En man sitter utanför kontoret där han har sitt arbete. Vi kan tänka oss att han utnyttjar sin lunchrast på detta sätt. Nu får han direktkontakt med det vanliga livet. Han måste dock vara på sin vakt. Som tullindrivare i Kafarnaum betraktas Levi av de flesta som en landsförrädare i den romerska ockupationsmaktens tjänst.
Något oväntat inträffar: en för Levi okänd man stannar och pratar med honom. Det finns inget av förakt i främlingens blick eller tilltal. Han säger lugnt och bestämt: ”Följ mig!” Det är nog för Levi att någon känns vid honom. Men att någon vill ha stadig kontakt med honom – det är oerhört! Makten i Jesu ord får Levi att glömma sitt arbete och att bara följa efter honom.
Levi räknades av de professionellt fromma till syndarna. Och just sådana har Jesus kommit för att kalla och ha gemenskap med. Detta får ett konkret uttryck i det kalas som Levi ordnar i sitt hem – en bild för glädjen i Guds rike. I Lukasevangeliet hör omvändelse och glädje ihop.
Vi känner Levi under namnet Matteus, en av de tolv apostlarna och en av de fyra evangelieförfattarna.
I Matt. 9:9-13 skildrar han själv denna omvälvande händelse. Från att ha tjänat världsmakten blev han en hängiven medarbetare i Guds rikes tjänst.
Utifrån detta exempel från Nya testamentet kan var och en av oss ställa sig inför följande frågor: Hur bemöter jag människor som, i likhet med tullindrivaren Levi på Jesu tid, tillhör de socialt föraktade eller ifrågasatta? Hur villig och glad är jag som en Jesu efterföljare?
David Termén
Bild: Sweet Publishing / FreeBibleimages.org [1]
[2]