Kristna skolor, i den mening som resten av världen lägger i begreppet, finns inte i Sverige. Över i stort sett hela världen är det självklart att en kristen livssyn får prägla skolan, men svensk skollag är stenhård: inga konfessionella inslag i undervisningen och om det förekommer andakter så måste de vara uttalat frivilliga och en alternativ aktivitet måste erbjudas.

Den rigorösa lagstiftningen, som placerar Sverige i samma kategori som ett litet antal diktaturstater, har gjort att skolor med kristen inriktning tvingats ompröva hur den kristna identiteten gestaltas. Om en skolas kristna inriktning inte får kännetecknas av vad den lär ut, hur kan profilen då komma till uttryck?

Vi kan idag se tre huvudsakliga spår som skolorna arbetar med att utveckla, kopplat till den kristna profilen:

Barns rätt till andlig utveckling

Barnkonventionen slår fast att barn har rätt till andlig utveckling. Trots det är detta en aspekt av barns utveckling som är i det närmaste osynlig i Sverige. Barns rätt till andlig utveckling innebär bland annat att barnet behöver få tillgång till vår kulturs religiösa berättelser och traditioner. På så sätt får barnet ett språk och en begreppsbild som kan utgöra redskap för deras andliga utveckling. Till andlig utveckling brukar också räknas erfarenheten av förundran, medkänsla och tacksamhet – något som ofta beskrivs som nycklar inom forskningen kring välbefinnande och social hållbarhet.

Skolornas uppgift blir alltså att på ett icke-förkunnande sätt ge barnen redskap och utrymme för deras andliga utveckling. Förhoppningsvis kan skolor med kristen inriktning bli banbrytare för hur barns rätt till andlig utveckling ska få utrymme i svensk skola.

Värderingar/dygder

Läroplanerna betonar att den svenska skolans värdegrund har förvaltats av vår kristna tradition. För att talet om människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde etc. inte bara ska bli tomma ord, arbetar många skolor med kristen profil målmedvetet med att uppmuntra goda karaktärsdrag såsom generositet, tålamod och vänlighet. Ofta görs detta genom att dela in året i olika perioder, där ett karaktärsdrag är i fokus under varje period.

Flera skolor arbetar med “see the good-metodiken”, som lyfter fram goda karaktärsdrag och hos varje elev synliggör och uppmuntrar deras personliga gåvor och styrkor.

Undervisningens syfte

Kristna Friskolerådet är i färd med att sjösätta en plattform kallad ”TänkOm”, utifrån en modell för hur en lärare, utifrån en kristen människosyn, kan förändra sin undervisning. Modellen har utvecklats av en engelsk professor, David I Smith. När han arbetade som språklärare i en Londonförort började han fråga sig hur den ego-centrerade, konsumtionsinriktade språkundervisningen kunde förändras till att i stället utgå från att älska sin nästa, sin medmänniska. Han ville finna metoder som kunde skapa och utveckla en strävan efter att hedra andra utifrån att de är lika värdefulla som vi själva,  och ställde sig med detta frågan hur hans kristna tro kunde hjälpa honom att omforma sina pedagogiska metoder.

I modellen formulerar pedagogen en frågeställning och lägger sen upp undervisningen utifrån den. Frågeställningarna kan t.ex. vara ”Tänk om musik kunde hjälpa barn att visa respekt”, ”Tänk om matte skapade en gemenskap där alla kan lyckas”, ”Tänk om en grammatiklektion utmanade själviskhet” eller ”Tänk om historia kunde inspirera elever att älska sin stad”. Genom att dela med  sig av sina egna exempel kan lärare inspirera andra till att utveckla sin undervisning.

Även om svensk lagstiftning alltså kraftigt begränsar möjligheten till kristna inslag i skolan, så pågår ett arbete med att på delvis nya sätt gestalta den kristna profilen. Kristna skolor har varit samhällsbärare i Sverige i närmare 1000 år. Det kommer de att vara också i framtiden.

Sven Magnusson
Utvecklingskoordinator för Kristna Friskolerådet, samt skolkonsult