Oproportionerliga konsekvenser av etableringsstopp
5 augusti 2022

Regeringens förslag att förbjuda nyetablering av konfessionella skolor går i strid mot Sveriges lagstiftning. Sverige har undertecknat Europakonventionen för mänskliga rättigheter vilket är en del i den svenska grundlagen. Förslaget har varit ute på remiss där flera tunga instanser avstyrker förslaget, som tex DO, BO, Idéburna skolors riksförbund, JK, Institutet för mänskliga rättigheter, Svenska Advokatsamfundet mfl. Europakonventionens andra artikel garanterar varje familjs rätt att välja skola och utbildning för sina barn, som överensstämmer med familjens religiösa eller filosofiska övertygelse. Om regeringsförslaget blir verklighet strider det mot Europakonventionen. Hedvig Lokrantz-Bernitz, docent i offentlig rätt och forskare i frågor kring utbildningsrätt och värden i den svenska skolan ur ett konstitutionellt perspektiv, avslutar sin bok ”Rätt i skolan – om grundläggande rättigheter och värden i den svenska skolan” Vår nuvarande skollag synes dock vara främst en politisk produkt där den konstitutionella kopplingen i mångt och mycket förbisetts. Att etableringsstoppet är ett resultat av de politiska vindarna är tydligt. Färre än en procent av Sveriges grundskole- och gymnasieelever går på en konfessionell fristående skola. Vår konstitution bygger på proportionalitetsprincipen vilket innebär att man ska agera proportionerligt till de problem som ska lösas. Mindre än en procent står inte i proportion till syftet med etableringsstoppet, nämligen att bekämpa radikalisering och våldsbejakande extremism. Tvärtom, konsekvenserna för de familjer som valt skola med konfessionell inriktning för sina barn, blir oproportionerligt negativ. De begränsas i religionsfriheten, blir diskriminerade samt förlorar rätten till näringsfrihet. Skolinspektionen har under 2021 haft ett tydligt uppdrag från regeringen att särskilt granska de konfessionella skolorna. Granskningen fokuserar på utbildningens kvalitet i förhållande till författningarna, huvudmannaskapet och skolans ledning. I de fall det funnits brister har Skolinspektionen förelagt huvudmannen att åtgärda bristerna. Om bristerna inte åtgärdats återkallas godkännandet för huvudmannen, vilket också har skett vid ett par tillfällen. Intressant att notera är att majoriteten av de fristående konfessionella skolorna inte har några brister. Varje seriös huvudman som bedriver friskola, idéburen eller vinstdrivande, har att förhålla sig till skolförfattningarna. Om skolan inte uppfyller kraven måste detta lösas. Därför behöver vi en stark, rättvis och skicklig Skolinspektion som objektivt gör sina granskningar och kan vidta nödvändiga sanktioner i de fall skolan brister, oavsett vilket krav i verksamheten det strider mot. Problem som har varit aktuella löser man inte genom ett etableringsstopp. Det handlar mer om huvudmannens sätt att bedriva en skola. Ibland, men långt ifrån alltid, sammanfaller det med huvudmannens konfessionella uppfattning. Här är Skolinspektionens granskning ett viktigt och nödvändigt verktyg. Förslaget till etableringsstopp för konfessionella fristående skolor strider främst mot samtliga konventioner som Sverige är anslutna till men också till religionsfriheten som är en del av Sveriges grundlag.

UllaCarin Dahl-Rolfö

0 kommentarer

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Om tidningen

Kristen Livsgrund har fokus på hem, skola och samhälle. Tidningen grundades 1885 och hette då Folkskolans Vän.

Ansvarig utgivare och redaktör: Stefan Karlsson. Utges av Riksförbundet Kristen Fostran (RKF). Kontakt: se uppgifter längst ned på sidan.

Senaste kommentarer

    Share via
    Copy link
    Powered by Social Snap