Artikeln publicerades i Kristen Livsgrund nr 2, 2021
Språkbruket bland våra yngsta grundskoleelever har förändrats över tid, ett språk som är mer tolerant mot svordomar och könsord har blivit allt vanligare. Bruket har blivit till vardag vilket har lett till att många elever inte själva reagerar när de blir tilltalade med dessa ord. Alla vuxna, föräldrar och lärare har här ett ansvar i att föregå med ett gott exempel och lära barnen ett vårdat och välutvecklat språk. Det är av största vikt att skolan erbjuder en trygg plats att vistas i då barnen tillbringar en mycket stor del av sin tid där. I skolans mål och riktlinjer kan man läsa att skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk.
I rapporten Svordomar och kränkande språkbruk bland lågstadieelever – en studie ur ett lärarperspektiv, Uppsala universitet Grundlärarprogrammet (2015), konstaterar Sofia Ruben och Pia Hoffsten att eleverna använder svordomar för att förstärka en känsla och inte i kränkande syfte. Vidare konstaterar de att det främst är pojkar som använder orden för att imponera på varandra. Orden har förlorat sin laddning då de idag är allmänt vedertagna bland våra unga.
Varje år delar kommunbiblioteken ut en skönlitterär bok till förskoleklassens elever samt till eleverna i ytterligare en årskurs högre upp. Så även i år. Det är ofta en prisbelönt författares bok med ett viktigt ämne och detta är så klart mycket bra. Vi vet alla att läsning är viktigt för ett barns utveckling och skall uppmuntras. Men man ska kunna förvänta sig att denna bokgåva skall vara fri från svordomar och könsord. Årets bok innehåller en mycket stark svordom på engelska som i sin ursprungliga betydelse är betydligt grövre och dessutom starkt sexuellt förnedrande för den som blir utsatt för det. För en flerspråkig elev kan detta kännas obehagligt och skrämmande. Man kan inte gömma sig bakom argumentet att läraren skall arbeta med bokens innehåll och språk och förklara för barnen varför den är skriven på det sätt den är. Sexåringar behöver inte den typen av undervisning, låt dem få en läsupplevelse utan svordomar. Ett ovårdat språk kan skapa oro och rädsla för barnet som inte förstår innebörden.
Jenny Klefbom, barn- och ungdomspsykolog, menar att de vuxna kan påverka genom att skapa normer där man inte tillåter att man pratar hur som helst med varandra. Skolans personal, all personal!, har ett ansvar att reagera när man hör att någon elev pratar nedlåtande till eller om en annan elev.
I mångkulturella miljöer, som de allra flesta skolor är idag, är det särskilt viktigt att iaktta ett gott språkbruk då det finns språkliga och kulturella skillnader i begrepps betydelse. Det går inte alltid att översätta ett kraftuttryck till svenska så att betydelsen blir den samma på svenska som grundbetydelsen i det främmande språket. Elever med invand-rarbakgrund kan ta mycket illa vid sig och känna sig kränkta av ett ord som för svenska elever inte alls uppfattas som kränkande.
Den pedagogiska verksamheten skall stimulera eleverna till ett livslångt lärande. Språket är en mycket viktig del för barnets utveckling av identitet, social kompetens, trygghet och lärande för att det ska kunna kommunicera med omgivningen, göra sig förstådd och förstå andra. Då är det av största vikt att språket är vårdat och välutvecklat med ett stort ordförråd.
Med ett vårdat och välutvecklat språk visar man respekt mot andra och får respekt av andra. I skolan skall det råda nolltolerans mot svordomar – för barnens trygghet.
UllaCarin Dahl-Rolfö
0 kommentarer