Tryggare kan ingen vara – förintelsens minnesdag
26 januari 2024

Min vän prästen berättade att han tycker det är konstigt att Lina Sandells psalm ”Tryggare kan ingen vara” är så populär eftersom den är så obegriplig. Jag håller förstås med om att det inte är den lättaste text att förstå och det länder oss till heder att vi älskar en så avancerad text: ”fågeln ej i kända nästet” är nog en fras som kräver förklaringar för dagens söndagsskolebarn. Man kan nog också med fog anta att deras föräldrar också har problem med textens alla poetiska vändningar och metaforer.

Och stjärnorna ”på himlafästet”, kan de verkligen vara trygga? Planeter och solar ljusår bort, upplever de trygghet? Eller menar Lina Sandell att vi tryggt kan veta att stjärnorna varken försvinner, förändras eller förintas? Den som navigerar efter stjärnorna kommer rätt om de bara vet hur man gör det. Ja, menar hon så är det tryggt att se upp mot en natthimmel upplyst av miljarder stjärnor som följer sin vana bana över himlavalvet. Vi kan läsa i den svenska Vanliga almanackan när planeter syns och vid vilken tid de går upp. Men datumens tomma rader kan vi bara fylla i efterhand. Planeter och stjärnor kan dock almanackan förutsäga exakt. Så mycket av det som händer ute i världsrymden är förutsägbart på samma gång som det står helt utanför vår kontroll. Det sistnämnda ett faktum som bidrar till stjärnhimlens lugnande effekt. Vad som än händer där ute är det inte mitt ansvar. Himlavalvets stjärnor är tryggt pålitliga när tillvaron på jorden är kaotisk.

Kort efter att Lina Sandell skrev denna psalm kastades hon själv in i ett kaos som den storslagna natthimlen ser ut att vara helt befriad ifrån. Inom loppet av några år var hon föräldralös och själv menade hon att psalmen kom till henne eftersom Gud visste vad hon strax måste gå igenom. Hon såg texten som ett bevis på Guds omsorg: ”vad han tar och vad han giver, samme Fader han förbliver”, behövde hon höra sedan, när alla katastrofer hade drabbat henne. Denna fras är också ett vågat val. I en sång tänkt för söndagsskolan är det annars inte vanligt att parafrasera Bibelns kanske mest gåtfulla bok om den gode Job som utsätts för prövningar vilka de flesta skulle uppfatta som övermänskliga. ”Herren gav och Herren tog, lovat vare Herres namn” är Jobs reaktion på att förlora alla sina djur och alla sina barn inom loppet av några timmar.

Jobs bok är en bok att återvända till nu när Förintelsens minnesdag 27 januari närmar sig samtidigt som antisemitismen i världen krupit upp ur sina unkna vrår och åter sprider dynga i fullt dagsljus. Jobs lidande brukar tolkas som ett slags förebud inför allt som judarna har drabbats och drabbas av. Inget folk i världshistorien har hatats och förföljts så som judarna och just nu upplever vi alla att ”Never again is now!” På samma sätt är ”Tryggare kan ingen vara” en psalm att ständigt återkomma till. Vid barndop och barnvälsignelser, familjegudstjänster och barnverksamhet är den gamla psalmen självskriven. Men kanske gör den sig allra bäst i tider av nöd och därför är det naturligt att den också förekommer på begravningar.

Inför Förintelsens minnesdag just detta annus horribilis återvänder jag därför till Lina Sandells tröstepsalm som hon själv fick innan katastroferna drabbade henne. Det är dock med bävan jag sjunger: ”Gläd dig då du lilla skara, Jakobs Gud skall dig bevara”. Den lilla skaran som överlevde förintelsen och deras efterkommande är återigen akut hotade över hela världen, men allra mest i sitt eget land där de borde få känna sig trygga som fågeln i kända nästet. Nu hörs åter ropen om folkmord på judar; ”they should have stayed on the boats” är ett färskt exempel på det judehat som sprids i sociala medier. Men slutet av Jobs bok är ett vittnesbörd Jakobs Gud som fastställt naturlagarna medan ”morgonens stjärnor sjöng”. JHWH välsignar även den som utsatts för svåra prövningar. I Jobs fall med sju icke namngivna söner och tre döttrar med namn i Lina Sandells poetiska stil: Lillduvan/Jemima, Kanelblomman/Kesia och Sminkdosan/Keren-Happuk. De får dessutom ärva med sina bröder, en ovanlig företeelse i Mellanöstern än idag. Slutet av Jobs bok visar på en viktig orsak till att judehatet vaknat just nu: judar har alltid varit drivande i demokratiska reformer var de än befunnit sig. Alltsedan Mose lag föreskrev sabbatsåren har judendomen medfört demokratiska reformer och nu är demokratin hotad överallt på jorden. Hoppet som bär är: ”ingen nöd och ingen lycka skall utur hans hand dem rycka … och hans mål är blott det ena, barnets sanna väl allena.”.

Alma-Lena Andersson

LÄS MER: Judar – ett riktigt novemberfolk


Bild:
På det historiska museet Topography of terror museum (terrorns topografi) i Berlin skildras hur judar deporterades till sin död under andra världskriget. Adam Carr (data on original photo from 1945 unknown) / Adam Carr at English Wikipedia, Public domain, via Wikimedia Commons


LÄS MER:
Förintelsens minnesdag (Forum för levande historia)

 

Få nya artiklar på Kristen Livsgrund via e-post

0 kommentarer

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Om tidningen

Kristen Livsgrund har fokus på hem, skola och samhälle. Tidningen grundades 1885 och hette då Folkskolans Vän.

Ansvarig utgivare och redaktör: Stefan Karlsson. Utges av Riksförbundet Kristen Fostran (RKF). Kontakt: se uppgifter längst ned på sidan.

Nya artiklar via e-post:
Share via
Copy link
Powered by Social Snap